labitchen

*GÄSP* känner mig lite seg och trött men ska vell försöka skriva något hyffsat vettigt iaf..åkte till gbg idag och när jag hoppade av tåget så kändes det annorlunda på något sätt efter en liten stund insåg jag ju att det är jag som förändrats jag såg nu mitt "hem" på ett nytt sätt..jag såg alla stressade människor, alla spårvagnar, alla bussar, alla skrattande irriterande tonåringar och alla ensamna människor..kändes nästan som jag såg min älskade hemstad ur någon annans ögon..det jag tyckte så mycket om när jag var yngre och gick i stan var att där var man en del av alla folk och allt som hände hela tiden. Det blev som en frihet att bara va en av alla små myror som stressar vidare. Tidigare såg jag aldrig hur brottom alla har hela tiden för då var jag en del av det. En annan anledning till att jag såg det annorlunda var nog att denna gång kände jagt inte den längtan av att åka dit..saknaden finns vell där någonstanns men det kändes lika bra att stanna kvar i lilla hyttan och mysa med johan eller ha en filmkväll..för första gången tvekade en del av mig ifall detta verkligen är något att längta så mycket efter..livet jag har i hyttan är så annorlunda från det jag har i göteborg..men är ganska lång tid kvar innan jag flyttar iaf över ett år men iaf har tidigare aldrig ens tvekat på ifall jag ska flytta tillbaka till götet eller bo någon annanstanns.. Hade en konstig dröm i natt med ingen sådan som bara vad udda utan en sådan som känns jobbig när man vaknar för dom känslor den bär med sig..hela drömmen gick iaf ut på johan var otrogen mot mig..dessutom med en kille! Och det var inte så att dom bara hade sex och sedan var det bra med det utan när dom tittade på varanndra såg man en djup förälskelse som skrämmde mig ännu mera..dom ggr jag har drömt att han är otrogen så har det varit som jag är med i storyn men endå inte som jag är som ett spöke eller någon som det är lite skit samma om denna blir sårad eller inte..det finns ingen känslor för mig utan bara ett förakt och han ser väldigt ner på mig och beter sig väldigt olikt sig själv och jag vet ju att han aldrig skuller göra så i verkligheten men drömmarna lämnar även avtryck.. Tankarna på att missta honom gör så ont..han är så underbar på alla sätt och vis och jag kan inte tänka mig mitt liv utan honom... Fast jag vet att han inte kommer att försvinna..nu blir det tre nätter utan han vid min sida vilket alltid känns lite tomt men det är mycket värre att sova själv hemma i våran stora säng..natti natt världen!! Honki stonki