labitchen

Det enda du sa var att du inte mådde så bra, att du kände dig alldeles tom och jag känner hur tårarna rann ner för mina kinder. För du betyder allt för mig och du kommer alltid att göra det min relation till dig är unik. Nu sitter johan och försöker dela sidorna på våran hemska idrottsvetenskapliga bok, han hade lyckats få en banan i sin påse som hade blivit mosad av boken så den mår sådär:( Nu sitter jag och väntar på att störtloppet ska börja som har försenad start, segt! Men det blir nog att städa lite och plugga på muskler och ben (tråkigt!)nähepp nu säger dom att den är flyttad ännu en halvtimme *snark* Honki stonki